Teknisk beskrivning |
3.1.8 Läget för att hämta en korsordsfil
3.1.9 Läget för att spara en korsordsfil
3.2.7 Läget för att hämta en korsordsfil
3.2.8 Läget för att spara en korsordsfil
4.1.2 Filinformationssektionen
Detta dokument beskriver programmen och formaten på datafilerna som ingår i korsordsapplikationen XBRAILLE™.
Detta dokument är avsett att ge en detaljerad teknisk beskrivning av programmen och deras datafiler. Det är inte avsett som en lättillgänglig användarmanual.
I applikationen XBRAILLE™ ingår för tillfället två program. Ett för att lösa korsord, LÖSA, och ett för att skapa enklare korsord, SKAPA.
Bägge programmen är 16-bitars MS-DOS®-program. Bägge programmen går att köra under MS-DOS® version 3.3 eller senare, Windows® 95/98 och Windows NT®.
Programmen är framtagna för att underlätta användningen för blinda användare, men de går utmärkt att använda även av icke-blinda användare.
Programmet LÖSA används för att lösa färdiga korsord.
Programmet har ett antal funktioner för att underlätta ifyllandet och för att få överblick över korsordet.
Ur användarens perspektiv består programmet av ett antal lägen i vilket man utför olika moment. Varje läge består av en skärmbild med ett eller flera fält, med olika funktioner.
Lägena som finns är menyn, korsordsläget, översiktsläget, läget för att hämta en korsordsfil och läget för att spara en korsordsfil. Nedan beskrivs dessa lägen och fält.
Namnet på aktuellt läge står alltid på översta raden på skärmen, mot orange bakgrund.
I många av lägena står längst ner på skärmen en kortfattad hjälptext som beskriver vilka specialtangenter som är tillgängliga och deras funktion. Denna text står mot grön bakgrund.
Då programmet startas kan man på kommandoraden ange olika argument för att påverka programmets beteende.
Syntax:
LÖSA [-config Filnamn] [Filnamn]
där
-config Filnamn anger att konfigurationsfilen Filnamn ska användas,
Filnamn anger att programmet ska börja med att försöka hämta korsordsfilen Filnamn.
T ex:
LÖSA BAMSE
och
LÖSA -config KARIN BAMSE
Om programmet startas med namnet på en korsordsfil som argument, försöker det att hämta in det korsordet och hamnar sedan i översiktsläget.
Startas programmet utan namn på en korsordsfil som argument hamnar det i menyn.
Oavsett hur programmet startats visas information om programmet först. Denna information är den samma som den som finns i läget Om programmet.
Man avslutar programmet genom att i menyn trycka F10.
Det går inte att avbryta programmet genom att trycka CTRL+C eller CTRL+Break.
Detta läge ger information om programmet. Vem som skapat det, vem som äger upphovsrätten till det, etc.
Från detta läge kan man bara komma till menyn genom trycka ENTER eller ESC.
Man kan inte flytta markören i detta läge.
Detta läge visar vilka funktioner som finns tillgängliga. Dessa varierar beroende på tidigare utförda funktioner. T ex går det att spara ett korsord först efter det att man hämtat ett korsord.
Varje funktion visas på en rad. Först på raden står namnet på den eller de tangenttryckningar som utför funktionen. Därefter följer en kort beskrivning av funktionen, t ex "F2: Hämta korsord".
För att utföra funktionen trycker man den eller de tangenter som anges eller flyttar markören med pil upp/ner till önskad rad och trycker ENTER.
Om namnet på mer än en tangent anges för en funktion, t ex "SKIFT+F3", ska alla tangenterna tryckas ned samtidigt. I exemplet ska alltså vänster eller höger skifttangent tryckas ned samtidigt som funktionstangenten F3 trycks ned.
Den fullständiga menyn har följande utseende:
F1: Om programmet.
F2: Hämta korsord.
F3: Spara korsordet.
SKIFT+F3: Spara korsordet med nytt namn.
F10: Avsluta programmet.
ESC: Tillbaka.
Den meny som visas innan ett korsord har hämtats in består av endast raderna i fetstil ovan.
Detta läge används för att fylla i rutorna i korsordet.
Läget består av två fält; rutnätsfältet och beskrivningsfältet.
Detta fält innehåller alla rutorna i korsordet.
De rutor som ska fyllas i är normalt markerade med ett minustecken '-'. Rutor utanför korsordet markeras normalt med blanksteg ' '. Man kan ställa in vilka tecken som ska användas för dessa markeringar, om andra än de normala önskas. Denna inställning görs i konfigurationsfilen.
Om en ruta, som ska fyllas i, ingår i ett eller flera ord som inte går från vänster till höger på skärmen, markeras denna ruta genom att inverteras, dvs ha svart text mot vit botten.
Rutnätets orientering ändras efter vilket ord markören befinner sig i. Orienteringen ändras så att det aktuella ordet kan läsas från vänster till höger på skärmen. Detta innebär att ibland kan t ex de lodräta orden komma att stå så att de går att läsa från vänster till höger på skärmen, istället för uppifrån och ner.
Så fort ett tecken matas in i en ruta kontrollerar programmet om det var rätt tecken. Beroende på innehållet i korsordsfilen och konfigurationsfilen indikerar programmet korrekt inmatning på olika sätt.
Programmet kan visa korrekt inmatade tecken i fetstil. Programmet kan också, oberoende av detta, spela upp ljud beroende på om det var bara ett korrekt tecken, ett helt ord blev korrekt eller om hela korsordet är korrekt ifyllt.
Normalt spelas bara ljud för korrekt ifyllt ord upp om ordet går från vänster till höger på skärmen. Man kan ställa in att ljud ska spelas upp även för korrekt inmatade ord som inte går från vänster till höger på skärmen. Denna inställning görs i konfigurationsfilen.
Man kan även få programmet att inte speciellt markera korrekt inmatade tecken.
Bara tillåtna tecken kan matas in i rutorna. Man kan ställa in vilka tecken som är tillåtna. Denna inställning görs i konfigurationsfilen.
Normalt flyttas markören till nästa ruta i ordet, när ett tillåtet tecken har matats in. När sista rutan i ordet fyllts i, stannar markören i rutan.
Man kan ställa in att markören inte flyttar automatiskt till nästa ruta i ordet. Denna inställning görs i konfigurationsfilen.
Följande tangenter har speciell betydelse i rutnätet:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa ruta i den riktning pilen pekar. Om rutnätet innehåller fler rutor än som får plats i fältet kan man rulla innehållet upp, ner, till vänster eller till höger genom att flytta markören i önskad riktning. Man kan ställa in vilka rutor i rutnätet man kan komma till; bara de som kan fyllas i eller alla. Denna inställning görs i konfigurationsfilen. |
ENTER |
Flyttar markören till första rutan i nästa ord i korsordet. Vilket ord som är det nästa, bestäms av uppräkningsordningen. |
HOME |
Flyttar markören till första rutan i det aktuella ordet som går från vänster till höger på skärmen. |
END |
Flyttar markören till sista rutan i det aktuella ordet som går från vänster till höger på skärmen. |
DELETE |
Tar bort tecknet i den ruta markören befinner sig. Markören stannar kvar i samma ruta. Detta sker bara om rutan markören står i kan fyllas i. Annars händer ingenting. |
BACKSTEG |
Tar bort tecknet i rutan till vänster om markören. Markören flyttar till den nya rutan. Detta sker bara om rutan till vänster om markören kan fyllas i. Annars händer ingenting. |
TAB |
Vrider rutnätet så att nästa riktning som det finns ett ord i, genom den aktuella rutan går från vänster till höger på skärmen. Detta sker bara om rutan markören står i kan fyllas i och bara om det finns ett ord genom rutan som inte redan är vänster till höger på skärmen. Dvs rutnätet vrids bara om markören står i en ruta som är inverterad enl. ovan. Annars händer ingenting. |
F1 |
Flyttar markören till beskrivningsfältet. |
F2 |
Byter till översiktsläget. |
ESC |
Byter till menyn. |
Den ordning orden räknas upp i, bestäms av innehållet i korsordsfilen. Det finns två uppräkningsordningar, som i filen eller som i rutnätet.
· Uppräkningsordning som i filen betyder att orden kommer i samma ordning som de räknas upp i korsordsfilen.
· Uppräkningsordning som i rutnätet betyder att ordens riktning och position i rutnätet bestämmer ordningen. I denna ordning kommer alla vågräta ord först, sen de lodräta och därefter övriga riktningar. För varje riktning kommer orden i radnummerordning och därefter i kolumnnummerordning.
Detta fält består av de tre raderna ovanför rutnätet.
I det här fältet beskrivs alla ord som innehåller den ruta, i rutnätet, som markören befinner sig i.
Beskrivningarna räknas upp efter vilka riktningar orden har på skärmen. Först i listan kommer det ord som går från vänster till höger på skärmen, sen kommer nästa riktning. Om det inte finns något ord som går från vänster till höger på skärmen kommer den beskrivning som motsvarar det ord som har den närmast följande riktningen först.
Detta betyder att oftast står beskrivningen för det ord som går att läsa från vänster till höger på skärmen i rutnätet överst i beskrivningsfältet.
Om det finns fler än tre ord, som går genom den ruta markören i rutnätet befinner sig i, kan man se de övriga beskrivningarna genom att flytta sig till beskrivningsfältet och flytta markören där för att bläddra bland beskrivningarna i listan.
Beskrivningsfältet är tomt om markören inte befinner sig i en ruta som ingår i korsordet.
Följande tangenter har speciell betydelse i beskrivningsfältet:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa beskrivning i den riktning pilen pekar. Om beskrivningsfältet innehåller fler beskrivningar än som får plats i fältet kan man rulla innehållet upp eller ner genom att flytta markören i önskad riktning. |
ENTER |
Vrider rutnätet så att det ord som hör till markerad beskrivning går från vänster till höger på skärmen. Samtidigt flyttas markören till rutnätsfältet. Markören blir kvar i den aktuella rutan i rutnätsfältet. |
TAB |
Flyttar markören till nästa beskrivning. |
F1 |
Flyttar markören till rutnätsfältet. |
F2 |
Byter till översiktsläget. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta läge används för att bläddra bland alla beskrivningarna till orden i korsordet.
Läget består av två fält; beskrivningsfältet och filinformationsfältet.
Detta fält innehåller beskrivningen till alla ord i korsordet.
Beskrivningarna är sorterade enligt uppräkningsordningen.
Om det finns fler beskrivningar än som får plats att visas i detta fält, kan man se fler genom att flytta markören och på så sätt rulla raderna upp eller ner.
Man kan ställa in att programmet ska markera korrekt inmatade ord. Denna inställning görs i korsordsfilen. De ord som är korrekt inmatade får då beskrivningen i fetstil och en asterisk, '*', först på raden.
Följande tangenter har speciell betydelse i beskrivningsfältet:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa beskrivning i den riktning pilen pekar. Om beskrivningsfältet innehåller fler beskrivningar än som får plats i fältet kan man rulla innehållet upp eller ner genom att flytta markören i önskad riktning. |
ENTER |
Flyttar markören till första rutan i det ord, vars beskrivning, markören befinner sig på. Byter dessutom till korsordsläget. |
F1 |
Flyttar markören till filinformationsfältet. |
F2 |
Samma som ENTER. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta fält innehåller information om korsordsfilen.
Denna information innehåller alltid det fullständiga namnet på korsordsfilen, inklusive sökvägen.
Om korsordsfilen innehåller följande uppgifter, visas de också i detta fält:
· författare
· vem som innehar upphovsrätten till korsordet
Markören kan flyttas mellan raderna i detta fält.
Följande tangenter har speciell betydelse i filinformationsfältet:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa rad i den riktning pilen pekar. |
ENTER |
Flyttar markören till första beskrivningen i beskrivningsfältet. |
F1 |
Flyttar markören till beskrivningsfältet. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta läge används för att hämta en korsordsfil.
Man kan hämta en korsordsfil på två sätt. Antingen väljer man bland de filer som finns i filnamnslistan eller skriver man in namnet i filnamnsfältet.
Läget består av fyra fält; filnamnslistan, katalognamnslistan, enhetsnamnslistan och filnamnsfältet.
Varje fält i detta läge har en rubrik. Det fält där markören befinner sig för tillfället markeras genom att rubriktexten visas vit mot röd bakgrund. De andra fältens rubriktexter visas vita mot blå bakgrund.
Detta fält innehåller namnen på alla de filer som finns i den aktuella katalogen. Vilken katalog som är den aktuella står i rubriken till fältet.
Om katalogen innehåller fler filer än som syns i listan, kan man med piltangenterna flytta markören och på så sätt rulla raderna upp eller ner för att se fler namn.
Förutom filernas namn visas deras storlek, datum och tid då de sparades senast och om de är skrivskyddade eller ej.
De filer som är skrivskyddade markeras med en asterisk, '*', mellan namnet och storleken.
Man kan sortera namnen i listan på sex olika sätt; bokstavsordning, storleksordning eller datum- och tidsordning. För varje sådan ordning kan man välja stigande eller fallande sorteringsordning. Detta görs med tangenterna F5, F6 och F7 enl. tabellen nedan.
Programmet kommer ihåg vilken sorteringsordning som användes förra gången. Detta gör att nästa gång man kommer till detta läge används samma sorteringsordning.
Man kan välja vilka filnamn som ska visas i listan genom att skriva in ett namnuttryck med jokertecken i filnamnsfältet. T ex visas bara filer av typen .xwd om uttrycket *.xwd skrivs in i filnamnsfältet. Uttrycket *.* gör att alla filer i den aktuella katalogen visas.
Följande tangenter har speciell betydelse i filnamnslistan:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa fil i den riktning pilen pekar. Om filnamnslistan innehåller fler filer än som får plats i listan kan man rulla innehållet upp eller ner genom att flytta markören i önskad riktning. |
ENTER |
Hämtar det korsord markören befinner sig på. Byter dessutom till översiktsläget. |
TAB |
Flyttar markören till katalognamnslistan. |
Skift+TAB |
Flyttar markören till filnamnsfältet. |
F2 |
Flyttar markören till filnamnsfältet. |
F5 |
Sorterar filerna i fillistan i bokstavsordning efter namnen. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F6 |
Sorterar filerna i fillistan i storleksordning. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F7 |
Sorterar filerna i fillistan i kronologisk ordning efter datum och tid då de sparades senast. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta fält innehåller namnen på alla de kataloger som finns i den aktuella katalogen. Vilken katalog som är den aktuella står i rubriken till fältet.
Om katalogen innehåller fler kataloger än som syns i listan, kan man med piltangenterna flytta markören och på så sätt rulla raderna upp eller ner för att se fler namn.
Förutom katalogernas namn visas datum och tid då de modifierades senast och om de är skrivskyddade eller ej.
De kataloger som är skrivskyddade markeras med en asterisk, '*', mellan namnet och datumet.
I listan visas också det speciella katalognamnet "..", två punkter. Detta namn symboliserar närmast överliggande katalog i katalogträdet.
Katalognamnen sorteras alltid i stigande bokstavsordning.
Följande tangenter har speciell betydelse i katalognamnslistan:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa katalog i den riktning pilen pekar. Om katalognamnslistan innehåller fler kataloger än som får plats i listan kan man rulla innehållet upp eller ner genom att flytta markören i önskad riktning. |
ENTER |
Ändrar aktuell katalog till den katalog markören befinner sig på. Namnet ".." symboliserar närmast överliggande katalog i katalogträdet. |
TAB |
Flyttar markören till enhetsnamnslistan. |
Skift+TAB |
Flyttar markören till filnamnslistan. |
F2 |
Flyttar markören till filnamnsfältet. |
F5 |
Sorterar filerna i fillistan i bokstavsordning efter namnen. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F6 |
Sorterar filerna i fillistan i storleksordning. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F7 |
Sorterar filerna i fillistan i kronologisk ordning efter datum och tid då de sparades senast. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta fält innehåller namnen på alla enheter som finns i systemet. T ex alla diskettenheter, hårddiskar, CD-ROM-enheter, etc.
Om systemet innehåller fler enheter än som syns i listan, kan man med piltangenterna flytta markören och på så sätt rulla raderna upp eller ner för att se fler namn.
Enhetsnamnen sorteras alltid i stigande bokstavsordning.
Följande tangenter har speciell betydelse i enhetsnamnslistan:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören till nästa katalog i den riktning pilen pekar. Om enhetsnamnslistan innehåller fler enheter än som får plats i listan kan man rulla innehållet upp eller ner genom att flytta markören i önskad riktning. |
ENTER |
Ändrar aktuell enhet till den markören befinner sig på. Flyttar dessutom markören till filnamnsfältet. |
TAB |
Flyttar markören till filnamnsfältet. |
Skift+TAB |
Flyttar markören till katalognamnslistan. |
F2 |
Flyttar markören till filnamnsfältet. |
F5 |
Sorterar filerna i fillistan i bokstavsordning efter namnen. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F6 |
Sorterar filerna i fillistan i storleksordning. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F7 |
Sorterar filerna i fillistan i kronologisk ordning efter datum och tid då de sparades senast. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta fält används för två saker:
1. Visa eller ange namnuttrycket för de namn som visas i filnamnslistan.
2. Ange namnet på en korsordsfil, katalog eller enhet, utan att välja i någon av listorna.
Ny text som skrivs in skjuts in före markörens position. Undantaget från denna regel är det första tecknet som skrivs då man kommer till filnamnsfältet.
Om det första tecknet som skrivs, då man kommer till filnamnsfältet, inte är en markörflyttningstangent, som pilar, HOME, END, etc, raderas först innehållet i fältet innan det nya tecknet skjuts in.
Följande tangenter har speciell betydelse i filnamnsfältet:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören i den riktning pilen pekar. Om filnamnsfältet innehåller fler tecken än som får plats i fältet kan man rulla innehållet till vänster eller höger genom att flytta markören i önskad riktning. |
ENTER |
Utför olika funktioner beroende på innehållet i fältet. Om fältet innehåller namnet på en korsordsfil, hämtas denna in. Byter till översiktsläget. Om fältet innehåller ett namnuttryck, uppdateras filnamnslistan och katalognamnslistan. Markören flyttas dessutom till filnamnslistan. Om fältet bara innehåller namnet på en katalog, blir denna katalog den aktuella och filnamnslistan och katalognamnslistan uppdateras. Markören flyttas dessutom till filnamnslistan. Om fältet bara innehåller namnet på en enhet blir denna enhet den aktuella och filnamnslistan och katalognamnslistan uppdateras. Markören flyttas dessutom till filnamnslistan. |
HOME |
Flyttar markören till början av fältet. |
END |
Flyttar markören till slutet av fältet. |
DELETE |
Tar bort tecknet där markören befinner sig. Markören stannar kvar i samma position. |
BACKSTEG |
Tar bort tecknet till vänster om markören. Markören flyttar till den nya positionen. |
TAB |
Flyttar markören till filnamnslistan. |
Skift+TAB |
Flyttar markören till enhetsnamnslistan. |
F5 |
Sorterar filerna i fillistan i bokstavsordning efter namnen. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F6 |
Sorterar filerna i fillistan i storleksordning. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
F7 |
Sorterar filerna i fillistan i kronologisk ordning efter datum och tid då de sparades senast. Vartannat tryck växlar mellan stigande och fallande ordning. |
ESC |
Byter till menyn. |
Ett namnuttryck är ett namn på en fil där ett eller flera tecken i namnet eller filtypen är något av jokertecknen asterisk, '*', eller frågetecken, '?'.
Jokertecknet asterisk betyder noll eller fler tecken till slutet av denna del. T ex namnuttrycket "JUL*.XWD" betyder alla namn som börjar med "JUL" och har filtypen "XWD". Namnen "JULKRYSS.XWD", "JULA.XWD" OCH "JUL.XWD" uppfyller detta villkor, men inte "KUL.XWD" eller "JULIGEN.TXT".
Det går bra att ange jokertecknet asterisk även i filtypen. T ex "KORSORD.*" och "*.*". Det sista namnuttrycket betyder alla filnamn i katalogen.
Observera att namnuttrycket "*KRYSS.XWD" är det samma som "*.XWD".
Jokertecknet frågetecken betyder precis ett tecken, vilket som helst. T ex namnuttrycket "JUL?.XWD" betyder alla namn som börjar med "JUL", följs av högst ett tecken och har filtypen "XWD". Namnen "JULA.XWD" och "JUL.XWD" uppfyller detta villkor, men inte "JULKRYSS.XWD", "KUL.XWD" eller "JULIGEN.TXT".".
Det går bra att ange jokertecknet frågetecken även i filtypen. T ex "KORSORD.???" och "KRYSS.?W?".
Det går naturligtvis bra att blanda de bägge jokertecknen. T ex "?UL*.XWD".
Detta läge används för att ange namnet på filen korsordet ska sparas i.
Man kan spara de inmatningar man gjort i rutnätet så att man kan hämta in korsordet senare för att fortsätta lösa det.
Man kan ange namnet på korsordsfilen på två sätt. Antingen skriver man in namnet i filnamnsfältet eller väljer man bland de filer som finns i filnamnslistan.
Läget fungerar på samma sätt som läget för att hämta en korsordsfil.
Programmet SKAPA används för att skapa enkla korsord bestående av ett lodrätt och många vågräta ord.
Korsord skapade med detta program kan hämtas in i programmet LÖSA och lösas där.
Man kan bara skapa korsord som består av ett lodrätt och flera vågräta ord. Vill man skapa mer avancerade korsord får man skapa en korsordsfil på annat sätt, t ex med en vanlig ordbehandlare.
Den korsordsfil som skapas har vissa förinställda värden. T ex kommer alltid korrekt inmatade tecken att indikeras då man löser korsordet med programmet LÖSA. Vill man ändra detta måste man redigera korsordsfilen med en vanlig ordbehandlare.
Andra förinställda värden är de ljud som ska spelas upp då korrekt tecken, ord eller hela korsordet matats in. Denna inställning går däremot att ändra genom att ändra i konfigurationsfilen.
Programmet har ett antal funktioner för att underlätta skapandet av korsord.
Ur användarens perspektiv består programmet av ett antal lägen i vilket man utför olika moment. Varje läge består av en skärmbild med ett eller flera fält, med olika funktioner.
Lägena som finns är menyn, korsordsläget, läget för att hämta en korsordsfil, och läget för att spara en korsordsfil.
Då programmet startas kan man på kommandoraden ange olika argument för att påverka programmets beteende.
Syntax:
SKAPA [-config Filnamn] [Filnamn]
där
-config Filnamn anger att konfigurationsfilen Filnamn ska användas,
Filnamn anger att programmet ska börja med att försöka hämta korsordsfilen Filnamn.
T ex:
SKAPA BAMSE
och
SKAPA -config ULF BAMSE
Om programmet startas med namnet på en korsordsfil som argument, försöker det att hämta in det korsordet och hamnar sedan i korsordsläget.
Startas programmet utan namn på en korsordsfil som argument hamnar det i menyn.
Oavsett hur programmet startats visas information om programmet först. Denna information är den samma som den som finns i läget Om programmet.
Man avslutar programmet genom att i menyn trycka F10.
Det går inte att avbryta programmet genom att trycka CTRL+C eller CTRL+Break.
Detta läge ger information om programmet. Vem som skapat det, vem som äger upphovsrätten till det, etc.
Från detta läge kan man bara komma till menyn genom trycka ENTER eller ESC.
Man kan inte flytta markören i detta läge.
Detta läge visar vilka funktioner som finns tillgängliga. Dessa varierar beroende på tidigare utförda funktioner. T ex går det att spara ett korsord först efter det att man skapat ett.
Varje funktion visas på en rad. Först på raden står namnet på den eller de tangenttryckningar som utför funktionen. Därefter följer en kort beskrivning av funktionen, t ex "F3: Spara korsordet".
För att utföra funktionen trycker man den eller de tangenter som anges eller flyttar markören med pil upp/ner till önskad rad och trycker ENTER.
Om namnet på mer än en tangent anges för en funktion, t ex "SKIFT+F3", ska alla tangenterna tryckas ned samtidigt. I exemplet ska alltså vänster eller höger skifttangent tryckas ned samtidigt som funktionstangenten F3 trycks ned.
Den fullständiga menyn har följande utseende:
F1: Om programmet.
F2: Hämta korsord.
F3: Spara korsordet.
SKIFT+F3: Spara korsordet med nytt namn.
F4: Nytt korsord.
F10: Avsluta programmet.
ESC: Till korsordet.
Den meny som visas innan ett korsord har skapats eller lästs in består av endast raderna i fetstil ovan.
Detta läge används för att skapa korsordet.
Läget består av två fält; fältet för det lodräta ordet och fältet för de vågräta orden.
Detta fält innehåller det lodräta ordet och dess beskrivning.
För varje tecken i det lodräta ordet skapas utrymme för ett vågrätt ord och dess beskrivning i fältet för de vågräta orden.
I delfältet som innehåller det lodräta ordet kan bara tillåtna tecken matas in. Vilka tecken som är tillåtna styrs av innehållet i konfigurationsfilen.
I delfältet som innehåller beskrivningen kan vilka tecken som helst matas in.
I bägge delfälten skjuts ny text in före markörens position.
Ledtexten till det delfält markören befinner sig i markeras genom att visas vit mot röd bakgrund.
Följande tangenter har speciell betydelse i fältet för det lodräta ordet:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören i den riktning pilen pekar. Om fältet innehåller fler tecken än som får plats i fältet kan man rulla innehållet till vänster eller höger genom att flytta markören i önskad riktning. Pil upp resp ner flyttar markören mellan delfälten. |
ENTER |
Flyttar markören till nästa delfält. |
HOME |
Flyttar markören till början av delfältet. |
END |
Flyttar markören till slutet av delfältet. |
DELETE |
Tar bort tecknet där markören befinner sig. Markören stannar kvar i samma position. |
BACKSTEG |
Tar bort tecknet till vänster om markören. Markören flyttar till den nya positionen. |
TAB |
Flyttar markören till nästa delfält. |
Skift+TAB |
Flyttar markören till föregående delfält. |
F1 |
Om markören står på ett tecken i det lodräta ordet, flyttas markören till första tecknet i motsvarande vågräta ord. |
F5 |
Om markören står på ett tecken i det lodräta ordet, byts tecknet som används i motsvarande vågräta ord mot nästa möjliga tecken. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta fält innehåller alla de vågräta orden och deras beskrivningar.
Det kan finnas högst så många vågräta ord som det finns tecken i det lodräta ordet. Det kan finnas färre men inte fler. Om man inte fyller i något av de vågräta orden skapas inte heller motsvarande vågräta ord i korsordsfilen.
I delfälten som innehåller de vågräta orden kan bara tillåtna tecken matas in. Vilka tecken som är tillåtna styrs av innehållet i konfigurationsfilen.
I delfälten som innehåller beskrivningarna kan vilka tecken som helst matas in.
I bägge delfälten skjuts ny text in före markörens position.
Ledtexten till det delfält markören befinner sig i markeras genom att visas vit mot röd bakgrund.
Programmet väljer automatiskt det tecken som användas av både det lodräta ordet och det vågräta. Man kan byta det tecken som används, om det vågräta ordet innehåller flera upplagor av detta tecken. Man växlar mellan de möjliga med F5, se tabellen nedan.
Om det finns fler vågräta ord än som syns i fältet, kan man rulla innehållet upp eller ner genom att flytta markören i önskad riktning.
Följande tangenter har speciell betydelse i fältet för de vågräta orden:
Tangent |
Funktion |
Pilarna |
Flyttar markören i den riktning pilen pekar. Om fältet innehåller fler tecken än som får plats i fältet kan man rulla innehållet till vänster eller höger genom att flytta markören i önskad riktning. Pil upp resp ner flyttar markören mellan delfälten. |
ENTER |
Flyttar markören till nästa delfält. |
HOME |
Flyttar markören till början av delfältet. |
END |
Flyttar markören till slutet av delfältet. |
DELETE |
Tar bort tecknet där markören befinner sig. Markören stannar kvar i samma position. |
BACKSTEG |
Tar bort tecknet till vänster om markören. Markören flyttar till den nya positionen. |
TAB |
Flyttar markören till nästa delfält. |
Skift+TAB |
Flyttar markören till föregående delfält. |
F1 |
Flyttar markören till det motsvarande tecknet i det lodräta ordet. |
F5 |
Om markören står i delfältet för det vågräta ordet, byts tecknet som används både för det lodräta och det vågräta ordet, mot nästa möjliga tecken. |
ESC |
Byter till menyn. |
Detta läge fungerar på samma sätt som läget för att hämta en korsordsfil i programmet LÖSA.
Detta läge fungerar på samma sätt som läget för att spara en korsordsfil i programmet LÖSA.
Korsordsfilen innehåller all information som behövs för att visa korsordet och ge signaler till den som löser det hur detta går.
Korsordsfilen är i "MS-DOS-textformat", vilket speciellt betyder att man inte med automatik kan använda ordbehandlare avsedda för Windows för att hantera dem. Detta gäller de flesta "specialtecknen" som t ex de svenska bokstäverna å, ä och ö. Vissa ordbehandlingsprogram för Windows, t ex MS-Word, kan hantera filer med MS-DOS-textformat.
Informationen i korsordsfilen är indelad i sektioner. Varje sektion börjar med ett sektionsnamn inom hakparenteser, t ex [Filinformation].
I varje sektion finns par av nyckelord och värden. Nyckelordet separeras från värdet med det första likhetstecknet på raden. Nyckelordet står till vänster om likhetstecknet, t ex "typ = korsordsfil".
Både "nyckelordet" och värdet kan bestå av flera ord, t ex "markera riktiga tecken = Ja".
Man kan blanda VERSALER och gemener i sektionsnamnen och nyckelorden hur man vill. Däremot behålls "bokstavstypen" i värdena.
Man kan ha godtyckligt antal blanksteg före och efter sektionsnamnen, nyckelorden och värdena. Däremot måste man ha precis rätt antal blanksteg, oftast ett, inuti "nyckelorden".
Ordningen mellan de olika paren av nyckelord och värden i sektionerna har ingen betydelse.
Ordningen mellan sektionerna har inte heller någon betydelse, utom mellan ordsektionerna om uppräkningsordningen av orden är satt till "som i filen".
Korsordsfilen kan dessutom innehålla godtyckligt antal tomma rader och rader med kommentarer. En kommentarrad används för att förtydliga innehållet för en mänsklig läsare av filen; rader med kommentarer ignoreras av programmen. En rad med kommentarer börjar med ett semikolon, ';', som första icke-blanka tecken.
Korsordsfilen kan innehålla sektionerna: filinformation, allmänt, och ord.
Vissa av sektionerna måste finnas, andra är valfria.
Sektionsnamn: |
[Filinformation] |
||
Måste finnas? |
Ja. |
||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om korsordsfilen. |
||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Anmärkning |
|
Typ |
korsordsfil |
Detta är det enda godkända värdet än så länge. Detta par måste finnas i sektionen. |
|
Version |
1.00 |
Anger versionen på korsordsfilen, inte på programmet som kan hantera den. Värdet 1.00 är det enda godkända värdet än så länge. Detta par måste finnas i sektionen. |
|
Författare |
Namn. |
Anger namnet på den som skapat korsordsfilen. Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
|
Upphovsrätt |
Upphovsrättsinformation. |
Anger vem som äger upphovsrätten till korsordet. Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
Exempel: |
[Filinformation] |
Sektionsnamn: |
[Allmänt] |
||
Måste finnas? |
Nej. |
||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om hur korsordet ska upplevas av den som löser det. |
||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Anmärkning |
|
Markera riktiga tecken |
Ja |
Anger om programmet ska hjälpa den som löser korsordet genom att markera de tecken som är korrekt inmatade eller ej. |
|
Ljud för rätt tecken |
Ljudfilsnamn |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet matar in ett korrekt tecken. Denna ljudfil används om det inte finns en speciell ljudfil angiven i ordsektionen. |
|
Ljud för rätt ord |
Ljudfilsnamn |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet matar in ett korrekt ord. Denna ljudfil används om det inte finns en speciell ljudfil angiven i ordsektionen. |
|
Ljud för rätt korsord |
Ljudfilsnamn |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet har matat in hela korsordet korrekt. |
|
Uppräkningsordning |
som i filen |
Anger i vilken
ordning orden ska räknas upp då man löser korsordet. Om detta par saknas, används uppräkningsordningen "som i filen". |
Exempel: |
[Allmänt] |
Sektionsnamn: |
[Ord ordnamn] |
||
Måste finnas? |
Ja. Minst en sektion. |
||
Beskrivning: |
Denna sektion innehåller information om ett ord som ingår i korsordet. Denna information innehåller bl a namnet på ordet, som del i
sektionsnamnet, vilket ordet är, den beskrivning som ska visas för den som
löser korsordet, ordets position i rutnätet och dess riktning. |
||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Anmärkning |
|
Beskrivning |
Beskrivningstext |
Detta är den ledtext som visas när man ska lösa korsordet. Detta par måste finnas i sektionen. |
|
Ord |
Ordet |
Detta är det ord som ska fyllas i korsordet. Det kan bestå av annat än bokstäver, t ex siffror. Tänk på att den som ska lösa korsordet måste kunna mata in de tecken ordet består av. Detta par måste finnas i sektionen. |
|
Position |
Rad, kolumn |
Anger positionen för ordets första tecken. Positionen anges som siffervärden för rad och kolumn, separerade med kommatecken eller annat skiljetecken. Både rad och kolumn kan vara tal mellan -32768 och 32767. Detta par måste finnas i sektionen. |
|
Riktning |
Vågrät |
Anger riktningen för ordet. Detta par måste finnas i sektionen. |
|
Ljud för rätt tecken |
Ljudfilsnamn |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet matar in ett korrekt tecken i detta ord. Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
|
Ljud för rätt ord |
Ljudfilsnamn |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet matar in detta ord korrekt. Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
|
Ifyllt |
Ifyllda tecken |
De tecken som fyllts i senast korsordet sparades. Detta kan användas för att fylla i rutor i korsordet i förväg. Rutor i detta ord som inte fyllts i än representeras med det tecken som anges för nyckelordet "Tom ruta". Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
|
Tom ruta |
Tecken |
Anger det tecken som ska representera rutor i detta ord som inte fyllts i än i värdet för nyckelordet "Ifyllt". Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
|
Ordlängd |
Antal tecken |
Anger hur många tecken ordet innehåller. Detta par behöver inte finnas i sektionen. |
Exempel: |
[Ord Svaret] |
Det finns åtta riktningar som orden kan ha i korsordet. De vanligaste är naturligtvis "vågrät" och "lodrät".
Dessa riktningar kan anges:
Riktning |
Symboliskt |
Värde i korsordsfilen |
Från vänster till höger |
à |
vågrät |
Uppifrån och ner |
â |
lodrät |
Från höger till vänster |
ß |
0, -1 |
Nerifrån och upp |
á |
-1, 0 |
Uppifrån vänster ner till höger |
æ |
1, 1 |
Uppifrån höger ner till vänster |
å |
1, -1 |
Nerifrån vänster upp till höger |
ä |
-1, 1 |
Nerifrån höger upp till vänster |
ã |
-1, -1 |
Konfigurationsfilen innehåller information om de inställningar som går att göra i programmet.
Varje program har sin egen konfigurationsfil.
Programmen förutsätter, om inget annat anges, att konfigurationsfilen finns i samma katalog som programmet.
Konfigurationsfilen är i "MS-DOS-textformat", vilket speciellt betyder att man inte med automatik kan använda ordbehandlare avsedda för Windows för att hantera dem. Detta gäller de flesta "specialtecknen" som t ex de svenska bokstäverna å, ä och ö. Vissa ordbehandlingsprogram för Windows, t ex MS-Word, kan hantera filer med MS-DOS-textformat.
Informationen i konfigurationsfilen är indelad i sektioner. Varje sektion börjar med ett sektionsnamn inom hakparenteser, t ex [Speciella tecken].
I varje sektion finns par av nyckelord och värden. Nyckelordet separeras från värdet med det första likhetstecknet på raden. Nyckelordet står till vänster om likhetstecknet.
Både "nyckelordet" och värdet kan bestå av flera ord, t ex "Sorteringsordning i fillista = Datum och tid".
Man kan blanda VERSALER och gemener i sektionsnamnen och nyckelorden hur man vill. Däremot behålls "bokstavstypen" i värdena.
Man kan ha godtyckligt antal blanksteg före och efter sektionsnamnen, nyckelorden och värdena. Däremot måste man ha precis rätt antal blanksteg, oftast ett, inuti "nyckelorden".
Ordningen mellan de olika paren av nyckelord och värden i sektionerna har ingen betydelse.
Ordningen mellan sektionerna har inte heller någon betydelse.
Konfigurationsfilen kan dessutom innehålla godtyckligt antal tomma rader och rader med kommentarer. En kommentarrad används för att förtydliga innehållet för en mänsklig läsare av filen; rader med kommentarer ignoreras av programmen. En rad med kommentarer börjar med ett semikolon, ';', som första icke-blanka tecken.
Konfigurationsfilen innehåller olika information beroende på vilket program den hör till.
Ingen av sektionerna måste finnas. De värden som inte anges i konfigurationsfilen ersätts av programmet med standardvärden.
Konfigurationsfilen för programmet LÖSA heter, om inget annat anges, "LÖSA.INI". Man kan ange att namnet ska vara ett annat då man startar programmet. Se Start av programmet för mer information om detta.
Konfigurationsfilen för programmet LÖSA kan innehålla sektionerna: vanliga tecken, ljud, markörflyttning, speciella tecken och diverse.
Sektionsnamn: |
[Vanliga tecken] |
Måste finnas? |
Nej. |
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om de vanliga tecknen i korsordet. |
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Tillåtna
tecken i korsordet |
Tillåtna tecken |
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ |
Anger alla tecken som kan matas in i rutnätet. Ordningen tecknen räknas upp har ingen betydelse. Förutom bokstäver kan man ange att vilka andra tecken som helst ska vara tillåtna; t ex siffrorna. |
Exempel: |
[Vanliga tecken] |
Sektionsnamn: |
[Ljud] |
|||
Måste finnas? |
Nej. |
|||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om hur ljud ska spelas upp. |
|||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Kommando
för ljuduppspelning |
Programnamn |
Inget standardvärde |
Anger namnet på det program som ska användas för att spela upp ljudfilerna som är kopplade till olika händelser i programmet. Se ljudprogram för mer information. |
|
Ljud
för rätt ord bara om vänster till höger |
Ja |
Ja |
Anger när ljud för korrekt inmatat ord ska spelas upp. Se ordljud för mer information. |
Exempel: |
[Ljud] |
I princip kan vilket ljuduppspelningsprogram som helst användas för att spela upp de ljudfiler som anges i korsordsfilen.
Detta betyder att man kan använda nästan vilket format som helst på de ljud man använder, så länge man har rätt ljudspelningsprogram tillgängligt.
Den begränsning som finns på ljuduppspelningsprogrammet är att det måste gå att köra det utan att det genererar utskrifter eller förväntar sig inmatning från användaren.
Om programmet genererar utskrifter "på ett snällt sätt", kan man använda det ändå genom att "filtrera bort" utskrifterna. Detta gör man genom att skapa en .bat-fil som anropar ljuduppspelningsprogrammet och skickar utskrifterna till enheten "NUL:". T ex, om programmet heter "PLAY.EXE" kan man skapa filen "PLAYER.BAT" som innehåller:
@echo off
play.exe %1 > nul:
Om korsordsfilen innehåller ljud som ska spelas upp då ett ord blivit korrekt inmatat, kan man ställa in att detta ska göras på ett av två möjliga sätt.
Antingen spelas bara ljudet upp när det ord som för tillfället går att läsa från vänster till höger på skärmen blir korrekt inmatat, eller spelas ljud upp för alla ord som blir korrekta, oavsett deras riktning på skärmen.
Det senare sättet kan vara förvirrande för den ovane användaren eftersom man kan få "rätt-ord-ljud" uppspelade, fastän det ord man synbarligen håller på att fylla i inte är klart än. Man kan ju ha matat in ord som korsar det aktuella korrekt.
Sektionsnamn: |
[Markörflyttning] |
|||
Måste finnas? |
Nej. |
|||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om hur markören flyttar sig i rutnätet. |
|||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Tillåt
bara möjliga rutor |
Ja |
Ja |
Anger vilka rutor i rutnätet markören kan flyttas till. De "möjliga rutorna" är de som ska fyllas i. |
|
Flytta
vid teckeninmatning |
Ja |
Ja |
Anger om markören ska flyttas automatiskt till nästa ruta i rutnätet när ett tecken matats in eller ej. Om värdet sätts till "nej" måste användaren själv flytta markören med t ex piltangenterna. |
Exempel: |
[Markörflyttning] |
Sektionsnamn: |
[Speciella tecken] |
|||
Måste finnas? |
Nej. |
|||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om vilka tecken som ska visas i rutnätet för vissa speciella
"rutvärden". |
|||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Ruta
utanför korsordet |
Tecken |
Blanksteg |
Anger vilket tecken som ska användas för att markera rutor i rutnätet som är utanför korsordet. Detta är de rutor som finns inom den minsta rektangel som helt omsluter korsordet och inte ska fyllas i. |
|
Tom
ruta i korsordet |
Tecken |
- (minustecken) |
Anger vilket tecken som ska användas för att markera tomma rutor i rutnätet. Tomma rutor är sådana som ska fyllas i men som inte blivit ifyllda än. |
|
Fylld
ruta i korsordet |
Tecken |
é |
Anger vilket tecken som ska användas för att markera fyllda rutor i rutnätet. Fyllda rutor är sådana som brukar återges i tryckta korsord som helt svarta rutor. Inget av programmen använder denna funktionalitet, än. |
Exempel: |
[Speciella tecken] |
Standardvärdena för dessa tecken är valda så att de ska vara enkla att förstå på en punktdisplay.
Sektionsnamn: |
[Diverse] |
|||
Måste finnas? |
Nej. |
|||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information som inte finns i någon annan lämplig sektion. |
|||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Sorteringsordning
i fillista |
Namn |
Namn |
Anger i vilken ordning filnamnen i filnamnslistan ska sorteras. Detta par genereras automatiskt av programmet då man ändrar sorteringsordningen. |
|
Sortera
fillista i stigande ordning |
Ja |
Ja |
Anger hur filnamnen i filnamnslistan ska sorteras. Detta par genereras automatiskt av programmet då man ändrar sorteringsordningen. |
Exempel: |
[Diverse] |
Konfigurationsfilen för programmet SKAPA heter, om inget annat anges, "SKAPA.INI". Man kan ange att namnet ska vara ett annat då man startar programmet. Se Start av programmet för mer information om detta.
Konfigurationsfilen för programmet SKAPA kan innehålla sektionerna: vanliga tecken, ljud och diverse.
[Vanliga tecken] |
||||
Måste finnas? |
Nej. |
|||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om de ord som ingår i korsordet. |
|||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Tillåtna
tecken i korsordet |
Tillåtna tecken |
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ |
Anger alla tecken som kan matas in i orden som ingår i korsordet. Detta värde påverkar inte vilka tecken som kan matas in för beskrivningarna. |
Exempel: |
[Vanliga tecken] |
Sektionsnamn: |
[Ljud] |
|||
Måste finnas? |
Nej. |
|||
Beskrivning: |
Denna sektion
innehåller information om vilka ljud som ska användas i de skapade korsorden. |
|||
Innehåll: |
Nyckelord |
Värde |
Standardvärde |
Anmärkning |
|
Standardljud
för rätt tecken |
Ljudfilsnamn |
Inget standardvärde |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet matar in ett korrekt tecken. |
|
Standardljud
för rätt ord |
Ljudfilsnamn |
Inget standardvärde |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet matar in ett korrekt ord. |
|
Standardljud
för rätt korsord |
Ljudfilsnamn |
Inget standardvärde |
Anger namnet på den ljudfil som ska spelas upp då den som löser korsordet har matat in hela korsordet korrekt. |
Exempel: |
[Ljud] |
Denna sektion har samma innehåll och funktion som sektionen diverse för programmet LÖSA.